Jag hittade den här mormorsrosa spetssockan av Cookie A en dag i min handarbetskorg.
Det är egentligen den första sockan med annat motiv än ränder jag någonsin gjort; det var kanske två, tre år sedan jag började. Jag minns att jag kämpade med motivet och fick till slut en kommentar av min far som påverkade hela min utveckling som stickare.
Han undrade om jag verkligen måste göra så svåra saker – om jag en gång inte kunde.
Ni kan gissa hur det slutade?
Kände mig inspirerad härom dagen och när pojken deltog på en födelsedagsfest på ett aktivitetscentrum såg jag fram emot att sticka färdigt paret.
Allt gick väl tills vi på kvällen skulle lägga oss. Det var dags att plocka fram handarbetet för några sista varv innan jag skulle sova.
Ingen första strumpa. Bara den halvfärdiga torson ligger i min väska.
Jag hade tappat bort den tre år gamla sockan!
Till slut visade det sig att jag glömt kräket på partyplatsen. Vi hämtade den dagen därpå.
Så allt väl med det projektet. Paret är fortfarande på hälft.