42 dagar utan att köpa nytt garn!

Handstickad mössa i modell Jaska

Jag är så nöjd över mig själv, vi är redan långt inne i februari och inga nya nysta här inte!

Däremot har fått stickat slut min tredje Jaska-mössa, nu i garnet som rekommenderas i mönstret, Regia Premiums Merino Yak.

Och tänk, jag har en kappa i samma färg! Vilket sammanträffande! Helt kosmiskt alltså! Återstår endast att fästa garnstumparna, och så kan vi dra ut på en lång söndagspromenad tillsammans, Jaska och jag.

Rester vecka 6

Den färdiga mössan väger 54g och resten av nystanet 48. Totalt har jag alltså stickat färdigt 518g accessoarer i år.

På tal om rester, har ni sett Stephen Wests snutt om hans nya Melting Marl Blanket? Där råkar han definiera om termen restgarn: allt som nystats från härva till garnkaka är restgarn.

Jag känner igen mig i hans definition.

Det finns en hel del garnrester här hos oss också.

35 dagar utan att köpa garn!

Jej, 35 dagar utan att köpa garn!

Och dessutom har jag kommit igång med ett par vantar som jag börjat… för många år sedan!

Mönstret är från ”Varma tumvantar och några sockor” (Bokförlaget Semic, 2012), en bok av Eva Trotzig (jag har den på finska (Lämpöisiä lapasia ja suloisia sukkia, Kustannus-Mäkelä Oy, 2013).

Jag vet inte riktigt varför paret blev på hälft, jag tror det var för att jag hamnade köpa mer garn och det var inte precis exakt samma nyans som i första satsen, så i besvikelsen fick projektet vara. Kanske min syn har försämrats men nu märker jag ingen skillnad!

Och så har jag förstås en ny tv-stickning, ni vet, ett handarbete man kan köra på varv efter varv utan att se på vad man gör. Denna gång är det en Jaska-mössa i gult, tror garnet är det som designer tänkt sig för mössan, Regia Premiums Merino Yak.

Rester vecka 5

Inget blev färdigt, så inga rester!

Lejongult fynd i garngömmorna

Jag har nämnt att jag har en massa fina garn i mina gömmor.

De här lejongula härligheterna ligger nu överst; de hoppar fram varje gång jag gräver efter något.

Har köpt dem hundra år sedan från Snurre i Helsingfors, och kommer inte längre ihåg till vad – en mössa jo, men vilken, det har jag redan glömt.

Så på veckoslutet har jag sökt efter roliga modeller på Ravelry; hittade flera, men tror att min mängd garn inte räcker till väldigt intrikata flätor eller riktigt stora gänghäng på hjässan. Merinokakan är nämligen en minimerino från Handu, 50 gram och mäter bara lite på 200 meter. Mohairen däremot räcker till vad!

Jag tror nästan att det blir en Alvine-mössa. Gillar ytstrukturen, det gör mössan spännande, fastän den annars är nästan anspråkslös. Stiligt design!

Vad skulle du sticka av de här?

7 dagar utan att köpa garn

Jaska mössan o veckans restgarn

Så har den första veckan av det nya året gått och jag har INTE köpt nytt garn.

Visserligen är det ganska lätt i det här skedet, för det finns en massa oöppnade härliga nystan att smaka på. Ännu har jag inte varit tvungen att ta till gamla arbeten eller använda rester och resternas rester.

Första veckans saldo: två mössor

Askews Me-mössa på en superbrud
Askews Me!

Vad har jag då arbetat med? Jo, jag har stickat en röd Jaska-mössa av Johanna Ylistö i Ullrike by Ankis härliga merino sock-garn. Färgen heter Love at First Sight – mer passande än så kan det inte bli! Jag älskar den röda nyansen och tycker att det är ett alldeles underbart garn att arbeta med; inte för mjukt och därför inte heller så elektriskt som det ibland blir med merino. Ni vet, slutresultatet kan se bra och jämnt ut, men ytan är hopplöst dammig, precis som plagget legat under sängen i ett par månader.

Det andra arbetet är en Askews Me-mössa av Stephen West – den började jag redan under mellandagarna, men fick den slutförd först efter nyår.

Mössan är stickad med dubbel svart Filcolana Arwetta och Louhittaren Luolas Väinämöinen Sport. Nystanet i färgen Klor hoppade på mig i vår lokala garnaffär Ilo senast vi oanande besökte den med min väninna, strax dryga hundra euro fattigare båda era.

Rester vecka 1

Kärleksröd Ullrike by Anki 56g
Svart Arwetta 57g
Grön Väinämöinen 44g

Stickat totalt: 156g mössa (drygt ett och ett halvt nystan garn förbrukat!)

En för rött, och en för vitt vin

Jag har stickat en till Midsommar-mössa, nu i vinrött!

Så nu finns det en för då man har vitt i glaset, och en för när man har rött.

Jag har faktiskt ännu ett nystan av samma garn i senapsgult, så kanske jag borde sticka en till nattkorven också…?

Midsommarn kan komma, jag är förberedd!

Efter en ovanligt varm vinter har vi fått njuta (?) av en ovanligt kall vår.

Jag minns en sommar då vi var på landet med mormor och spelade mest kort för det var så kallt. Mormor har antecknat temperaturen i sin dagbok; dagen det var +4 hade vi firat, för det var så ”varmt”.

I år ser det inte bättre ut. Men i år är jag förberedd.

Jag har stickat mig en midsommarmössa! Det är Veera Välimäkis Wintergate Beanie från Interpretations 6.

En snabbstickad modell i DK/sport-styrka. Använde själv Knit by Numbers hundraprocentiga merino-DK, som jag inhandlat på Nurja i Tammerfors. Härligt garn, annars! Biologiskt, kommer från Falkland öarna så berättelsen är exotisk den också.

Stickade storlek S för jag var inte säker på hur mitt nystan skulle räcka till – det blev till och med över. Och mössan ryms på en vuxen utan problem. Funderar nu borde jag sticka midsommarmössor åt hela gänget! Det finns Malvinas-ylle så det räcker…

Syncopation Adoration i härliga höstfärger

Vet ni den där känslan när man är så ivrig över något att man knappt kan sova?

Så där som när man som liten väntade på julafton.

Jag hamnade ut för det igår kväll. Det är lite tidigt för juliver, så för mig var det en mössa av Stephen West: började sticka efter kl. 18, och när hon blev midnatt lade jag mig.

Men se, mössan var på hälft och jag fick inte sömn! Efter en tids skruvande och lakansparkande somnade jag till slut med en bok på näsan.

Bara för att vakna efter fyra och, istället för att fundera på var katten var, se framför mig precis vilka färger jag skulle välja till det sista partiet av mössan!

Och se så fin den blev! En perfekt höstmössa – det finns björk, aronia, lärkträd och ek i den. Ser du också dem?

Oslo ohoj!

Nu bär det ut till Oslo – har börjat sticka Petitknits Oslo Hat.

Jag kommer ihåg att en tid var alla mössor likadana. Det slutade med att jag hatade allt som hade med vikta kanter att göra.

Nu ser de, surprise surprise, väldigt lockande ut… jag har själv en curry-gul med angora i tankarna, utöver denna vinröda, som är ett beställningsarbete.

Minns ni mössorna med den breda vikta kanten? Mode är härligt, allt som varit kommer igen. Också de vikta kanterna.

Och dessutom gillar man dem – igen!

Regnbågsmössan blev klar!

Såhär blev brioche-mössan att se ut! Tycker den blev riktigt bra, och på allt att tyda gillade lillgubben den också. Han hade nämligen på sig den hela kvällen!

Delar med mig mönstret när jag hunnit fundera på vad jag egentligen gjort 🙂

(Delar samtidigt ett extra stort plus åt mig för att jag använt garn som redan fanns i min ymniga samling nystan.)