Inspirationskällor

Farbror Vincents garnbox

| KattiH

Vet ni vad det här är? Jo Vincent van Goghs garnbox. Han använde garnen för att testa olika färgkombinationer för sina målningar och sparade på det viset dyra målarfärger.

Vi känner Vincent som en färgsprakande konstnär. Men i början av sin karriär representerade han mer den traditionella nederländska grådaskiga stilen, kolla fast in hans tavla Potatisätarna (vet inte men figurerna får mig att tänka på tidningen MAD).

Den kulörta stilen fann han först i Paris. Han insåg att om man målade med komplementfärger (färger som är motsatta varandra i färgcirkeln) förstärkte färgerna varandra, eftersom kontrasten då blev maximal.

Ta hans otaliga självporträtt till exempel: håret ser rölligt ut, men om man tittar nära består det på många målningar av penseldrag av både rött och grönt. Det gröna gör ytan levande och får det röda att lysa.

Men att blanda färger på en duk blev dyrt. Därför mallade han färgerna med garn. Som handarbetsmänniska vill man nästan se garnslingorna i penseldragen… 🙂

Ett verkligt geni han där, Vincent! Om du åker till Amsterdam nångång kan jag varmt rekommendera van Gogh-museet.

Lästips: Loretta Napoleonis ”Att sticka för livet”

| KattiH
Jag har under den gångna höstlovsveckan slukat en lite annorlunda bok om stickning: Loretta Napoleonis ”Att sticka för livet – Ett hantverk för ro och revolution” (Mondial, 2019).

Det är en underhållande samling av stickningens politiska historia, kan man kanske säga. Napoleoni, en italiensk journalist och författare mer känd för sina böcker om ekonomi och terrorism, berättar i boken om garnaktivismens och gerillastickningen historia.

Vi får lära oss om franska revolutionens tricoteuser som stickade frihetsmössor framför giljotinerna, om hemmafrontens insatser under amerikanska frihetskriget samt om lord Kitcheners sockor soldaterna bar i första världskriget. Bekanta blir också Oomingmak-kooperativet i Alaska och Cowichan-tröjorna. Spännande – och väldigt, väldigt intressant.

Själv har Napoleoni lärt sig att sticka av sin farmor. Det är också farmoderns röst vi hör som berättare i boken. Det gör anekdoterna levande och texten löper lätt genom stickningens historia.

Vill du läsa något annat än stickmönster ska du låna den här nästa gång du är till bibblan!

Underbara Paris och La Bien Aimée

| KattiH
Magnoliorna blommade redan i Paris

Jag lovade förra året sonen att ta honom till Paris genast när jag blivit så pass bra i mitt sjuka ben att jag klarar av att gå längre sträckor.

Det blev nu i mars, vilket visade sig vara olyckligt med tanke på coronan. De första dagarna var allt ok, men redan på söndagen var alla caféer och restauranger stängda, och vi fick köpa mat från buttan.

Inte precis min favorit semestergöra. Men det var säkert tryggast så för oss alla.

Men vi hann vallfärda till La Bien Aimée, Garnaffären med stort G på lördagen.

Garnurvalet var helt ok och servicen varm, men annars måste jag säga att jag var lite besviken. Läget i 13e arrondissementet är minst sagt lite kusligt, och sättet att packa mina underbara uppköp nästan en förolämpning mot materialet – härvorna hamnade i en använd plastpåse.

Återvinning är okej, men… i min LYS slår man in garnen i silkespapper. Bara så ni vet, ifall ni har vägarna förbi Åbo.

I det här fallet har LBA lyckats skapa ett underbart brand på sociala medier och på webben. Synd att inte verkligheten motsvarade den skapade imagen!

Har du redan ett Ravelry-konto?

| KattiH

Visste du att det finns ett helt eget social medium, Ravelry, för oss handarbetsgalna?

På Ravelry kan du dela med dig bilder om dina projekt, delta i diskussioner och köpa e-böcker samt enskilda mönster av diverse designers. Det finns också en jättestor samling gratismönster ifall det behövs – och allt lagras praktiskt i din profils bokhylla.

Det bästa med Ravelry är att man där befinner sig bland människor som verkligen förstår en. Man kan till exempel ladda upp garnuppköp och mysa om garnen utan att känna sig som en dåre (vilket ofta händer på Facebook…!).

Det är kanske inte visuellt så vacker som andra webbtjänster och på vissa ställen funkar det kanske lite trögt (till exempel att ladda bilder sker på ett mycket föråldrat sätt). Men inget är så farligt att man inte skulle förlåta det, för i utbyte får man en härlig gemenskap av likasinnade stickare och virkare!

Känner du för dig att skapa ett konto kan du ta en titt på min profil. Du är också välkommen att följa mig, ifall du vill!

 

Inte så lyckade mässhälsningar

| KattiH

Hälsningar från Finnish Craft & Design-mässan i Tammerfors!

Vi har igen varit på turné med min stickande väninna, denna gång till Nordens största handarbetsmässa i Tammerfors.

Bland utställarna fanns allt du kan tänka dig i handarbetsväg: pärlor, ljus, tejp, tyglappar, sytillbehör, läder- och pälsvaror, papper, pennor, kartong, böcker… och förstår en hel del garn.

Som ni ser var jag denna gång väldigt återhållsam i mina uppköp, det blev endast en garnhärva och mönstret till en klänning som jag suktat efter allt sedan sommarens Jyväskyläbesök.

Varför blev det bara en härva? Ja, man börjar väl ha en hel del i skåpen redan. Men det är bara en av orsakerna. Jag hade faktiskt famnen full med finsk ull för en tröja, men så visade det sig att ett av garnen saknades i rätt tjocklek, så jag lät bli hela satsen.

Det var inget jag precis sörjde över. Allt kan köpas över webben, och ofta kommer det hemburet också, utan massiva trafikstockningar vid parkeringen.

Ni kan säkert gissa att jag inte var fullt nöjd med mässupplevelsen. Utbudet ja, men faciliteterna i Tammerfors fyller inte dagens krav på ett massevenemang som detta: det fanns inte tillräckligt med toaletter, parkeringen var knapp, papperskorgar saknades, luftkvaliteten var dålig och ljudkvaliteten vid scenen påver. Kafé-verksamheten hade inte tillräckliga kylutrymmen så utbudet var ynkligt när vi, två timmar efter att mässan öppnat,tog oss en lunchbit. Kafépriserna tänker jag inte ens kommentera, men de gick helt i monopolanda. Serveringen på flygfältet i Sjöskog blir tvåa jämfört med Mässcentret i Tammerfors.

Vad jag försöker säga är att hur länge behöver vi torftigt arrangerade massevenemang, när allt går att skaffa på nätet? Javisst, det är en upplevelse att få pilla på garn och jämföra färger tillsammans med bästa väninnan och stickkumpanen, men är det värt besväret att köra två timmar och sedan betala 16 euro i inträde? Plus 6 euro i parkering.

Jag är åtminstone inte intresserad. 

Vet ni vad vi behöver? En stickkonferens på webben. Med kurser och föreläsningar som man streamer över hela världen. Garnaffärer som samarbetspartners med festivalrabatter. Kanske små videopresentationer av affärerna. Och allt sker där var det är som skönast, på hemsoffan.

Vad säger ni?

IMG_2225

3 x inspiration – lästips från sommaren

| KattiH

Jag älskar böcker, i alla format.

Men som bäst är de som tryckta. Tunna, tjocka, med eller utan bilder – jag slukar allt.

För mig funkar de som inspirationskällor. Det finns något magiskt i att lyssna på hur sidorna vänder när man bläddrar i boken, att känna doften av det glänsande pappret.

I våras köpte jag tre nya böcker och nu bubblar inombords av alla nya idéer. Om man bara hade två dygn i ett och 14 dagar i en vecka!

Men ack, så är det inte. Tänkte dela med mig av inspirationen ifall du själv funderat på att köpa någon av dem.

Meg Swansen: ”A Gathering of Lace”

Detta är en absolut härlig samling av spets i alla format utgiven av XRX Inc år 2000. Det finns både kläder och sjalar, men som det ofta blir, har en del av modellerna redan hunnit bli hopplöst ute.

Jag beställde boken på Amazon som begagnad och betalade visst 6,90e för den (portot blev dyrare!). Råkade nämligen på en alldeles härlig spetssjal på Ravelry tidigare i år och undrade var man kunde köpa mönstret till den – det enda jag kom på var den här boken.

Det visade sig att på sista sidan fanns en pytteliten beskrivning på 15 rader med rutmönster – är lite tveksam på hur en sjal på nästan två meter i diameter växer fram ur dem.

Kanske jag inte lyckas med den sjalen jag tänkt, men det fanns gott om andra fina sjalmodeller i boken! För garn, ja se det finns från förut. Bara att sticka på!

Nancy Marchant: ”Knitting Fresh Brioche”

Marchants bok ”Knitting Fresh Brioche” (Sixth and Spring, 2014) är bibeln för alla som vill lära sig patentstickning. Boken går minutiöst igenom olika tekniker och erbjuder ett brett mönsterbibliotek och tips på hur man kan kombinera dessa.

Frågan är bara: behöver man ännu i dag ett tryckt uppslagsverk, när allt kan googlas upp på t.ex. YouTube? Tycker själv att det är enormt mycket lättare att följa med tips i videoformat.

Snabbt svar på frågan ovan: ja, det behövs högklassiga uppslagsverk i alla situationer, och Marchants bok fyller galant alla krav på kvalitet.

Ett stort plus får boken för de några exempelsjalar och -halsdukar som konkretiserar hur man kan kombinera bokens mönster med varandra. Lika roligt är det att se hur olika slutresultat det blir när man byter ut garnsort.

Jag ser redan framför mig hur jag slår in några patentstickade halsdukar till julen… omslagen ska vara lika färggranna som stickningarna!

Joji Locatelli och Veera Välimäki: ”Interpretations Vol 6”

Joji Locatelli och Veera Välimäki har kommit ut med ännu ett nummer av Interpretations (Pom Pom Press, 2019), som hyllar duons vänskap med ett dussin nya mönster av bägge designers.

Boken utgör enligt författarna den mest personliga och melankoliska samling de gjort tillsammans. Trots det är den en väldigt stilig samling av modeller och jag föll för flera av dem. Till en tröja har jag till och med redan hunnit köpa garn!

Utmärkande för boken är dess smala gråskala – bilderna är inte svartvita, även om de vid första anblicken ser ut så. Det är uppenbart att boken berört sina författare djupt. Jag fick nästan en känsla av att det kanske inte kommer fler tolkningar – jag hoppas att det gör det, men det finns bestämt något väldigt slutligt över boken. Bäst att ta för sig medan det ännu är möjligt!

Sommar, sol och stickning i Jyväskylä

| KattiH

Köpte en bok med japanska strukturmönster på årets Jyväskylä Knit FestHälsningar från sommarvarma Jyväskylä!

Jag har igen i år haft glädjen att besöka Jyväskylä Knit Fest – i år i längre skala med en övernattning och två härliga dagar av skratt och prat enkom runt stickning.

Tre tuffa neonfärger blir kanske en ny sjal?Denna gång hade jag och min väninna planerat resan noggrant för att undvika alla dyra ex tempore köp, och vi klarade det synnerligen bra; jag fick skaffat garnen till en tröja (tänkte på aubergine, det blev pinot noir) och två tuffa kompisar till ett chockrosa nystan jag haft redan en längre tid.

Bara det puderrosa garnet (på bild med de mörka garnen) var så att säga extra, men det finns en plan för den också. Så egentligen, om man riktigt tänker efter, har jag redan stickat upp det, eller hur?

En bok vågade jag mig också på, det fick bli japanska strukturmönster av Hitomi Shida (Otava, 2019). Ser redan framför mig hur vissa av dessa vaknar upp till liv i ett par härliga merino-sockor.

Trots att resan var tuff särskilt för stjärten, var det nog värt besväret: känner mig superinspirerad. Allt – atmosfären, färgerna, de likasinnade människorna – ger energi för mitt egna skapande. Tror nästan jag får ta och lägga upp några maskor på de nya garnen…!

Spännande att se vilket garn lockar mest 🙂

Härligt aubergine-färgat garn för en tröja och rosa sockgarn

En perfekt avrundning på en perfekt sommardag

| KattiH

Vad gör man efter en perfekt semesterdag? Jo, stickar lite till, ute på terassen i kvällens värme.

Det är helt galet, jag minns inte när det varit så här härligt sommarväder. Det är flera år sedan man kunnat sitta ute efter kvällsmålet utan att dra på sig vintermundering.

Och det lär bli ännu varmare nästa vecka.

Fina stickarkvällar alltså på kommande!

Nordliga mönster i ny upplaga

| KattiH

IMG_6669Voilà voilà ett av projekten jag startat tidigare i år.

Lucinda Guy: Northern Knits Gifts

Den kommer från en bok jag haft redan länge och som jag tänkt skriva om redan tidigare, men ni vet, det finns så mycket.

Det är alltså fråga om Lucinda Guys ”Northern Knits Gifts – Thoughtful Projects Inspired by Folk Traditions” (Interweave, 2012), en samling Baltien-Norden-inspirerade mönster med en modern approach.

Jag har stickat vantarna på pärmen också 🙂 Men nu är det dags för bildens Mootie Fair Isle Socks – de finns annars också tillgängliga på Ravelry, ifall du inte får tag på boken.

Jag fasar redan för alla garnändor som måste fixas när sockorna ett tidigt 2020-tal blir färdiga…

Skämt åsido. Jag gillade verkligen spetsmönstret det hela började med och har faktiskt tänkt på att börja andra sockan nu genast. För tillfället står projektet dock stilla, för trots att min kära kollega skaffat en rad med olika gråtoner SAKNAS DET EN mellanton för att det ska bli perfekta färgbyten.

Har nu kanske hittat det som saknades, men får se. Väntar bara på att det ska bli lite lugnare på jobbet så att jag ska hinna plocka upp något annat än datorn på kvällen och kunna sticka loss!

Men till boken. Vet inte om den har översatts med anvisningarna är inte hopplösa, och de finns faktiskt riktigt fina modeller i den – de är lite annorlunda, lite tuffare, men på ett hurskullejagsägadet franskt 70-talssätt. Det ligger liksom en air av Yves Saint Laurent på det hela.

Stöter ni på den på bibban så ta en titt eller kolla innehållet på Ravelry!