Jag tycks ha fabriken igång, saker blir färdiga för en gångs skull!

Kollade i bloggarkivet och det är ganska jämnt ett år sedan jag stickat dessa som ersättare för mina älskade Stig-vantar som jag blev av med på stan en dag. Då hoppades jag på att tummarna skulle komma lika raskt till som den övriga vanten.

Nähä, ni gissar säkert hur det gick. Fick dem färdiga i går; båda vantarna var annars färdiga, med garnstumparna invävda och allt, men den gula vantens tumme saknades.

Kan inte fatta att jag inte fått den färdig tidigare!

Nu var det ju riktigt lämpligt för hösten 2019, ligger nämligen på soffan och tittar ut på terassen och undrar när knopparna i våra buskar ska slå ut.

Men kanske det är bättre sent än aldrig?