Det blev ingen ny sjalbörjan i veckändan. I stället blev det en mössa till en väninna som kanske snart kommer att behöva den.

Den passar in i kategorin ”jag håller ditt hår när du spyr”, men i den här versionen kan håret strax vara ett minne blott…

Det blir alltså en beanie för en person som ska inleda strålbehandlingar nästa vecka. Jag hoppades att jag aldrig skulle behöva sticka en till någon bekant, men livet är oberäkneligt och här är vi nu.

Jag hoppas så att den aldrig kommer att behövas! Behandlingen kanske inte alls inverkar på håret. Då skulle mössan få en mycket positivare klang.

Vem vet. Livet är så underligt.