Fick ett av de tre halvfärdiga paren slutfört nu i veckändan.

Det blev julklappssockor åt lillusen. Visst är garnet underbart!

Jag var av och an till huvudstaden lördag–söndag och åkte buss genom ett nästan färglöst landskap; eller visst, det finns en massa sepiatoner och beigen som smälter in i varandra. Men det är inget som precis tilltalar mig.

Därför var det en glädje att sticka det här livsglada garnet med alla tänkbara nyanser i perfekt harmoni. 

Oj vad jag njöt, ska jag säga! Det var som att hälla i sig ett glas iskallt vatten på en sommarhet dag. Svalkande för en överstressad själ, närande för ett novembertrött sinne.

Det kommer definitivt att komma fler arbeten med samma glädje! Zauberball, jag bara älskar dig!