Stickning är bland de bästa tidsfördriven på tåget. Webben funkar dåligt och det är alldeles för mycket stök omkring en att åtminstone jag har svårt att läsa.

Såg riktigt fram emot att få påbörja en mössa när det var dags för den planerade sommarutflykten.

Lade förväntansfullt upp maskorna – tre gånger. När jag äntligen kom igång undrade jag över hur kanten såg så underlig ut, vriden på nåt vis. Och ja, det visade sig också vara så – vridet.

Sprättade upp allt, och lade upp nya maskor, nu för fjärde gången.

Trots flera timmars stickande har jag alltså endast hunnit så här långt. Garnet är vackert, men svårt att sticka, det ger inte efter alls. Dessutom glider det inte värst bra på mina billighetsbambun.

Pust. I stället för avkoppling blev det mer stress med det hela. Får se vad det blir.