Jag tycker det är ytterst obehagligt att medge att någon annan vetat bättre än mig. Särskilt otäckt blir det när det är fråga om kolleger.

Jag började ju bildens Ascalon på en arbetsresa drygt en månad sedan. Kom efter en trög start väl i gång, men sen blev det en massa annat, och jag har inte hunnit jobba på den.

Tills nu. Jag vet inte, det känns lite som om jag kanske… inte… skulle få den färdig tills födelsedagen i juni. 

Garnet höll på att ta slut, men de hittade som tur är mer av det i affären. Mönstret; ja, enligt den har jag kommit halvvägs. Men sjalen ser pytteliten ut, mera som en cape än något blaffigt härligt man lindar in sig i en kall höstkväll.

Så nu improviserar jag. Beslutade göra ett par extra omgångar i mitten på duken, nu när det fanns möjlighet till det tack vare det extra uppfunna nystanet.

Men hinner jag göra det färdigt? Får se. Mina kolleger anade att jag inte skulle göra det.

Vad fan, de slog vad om att jag inte skulle göra det.

Vilket ju är en jädrans bra orsak att satsa allt på att få sjalen färdig…!